fri frakt på alla beställningar.

utdrag ur vi kommer med hjärta hem till dig


i mars 2021 debuterar elliot baron med vi kommer med hjärta hem till dig. nedan publiceras ett utdrag ur boken.

*

Du hade alltid en stor t-shirt och blöja på dig. Aldrig några byxor. Urinen som fyllde blöjan gjorde den tung och när du ställde dig upp brukade den falla till golvet. De tjocka venerna ringlade fram under huden på dina ben. Kärlen såg trötta ut, som att de inte orkade föra blodet tillbaka till hjärtat. Du var tvungen att ta hjälp av möblerna och väggarna för att inte ramla. Utan oss hade du svårt att förflytta dig. Trots det klagade du aldrig på att vi var de enda som besökte dig. I din lägenhet fanns stora fönster som behövde putsas. Smutsen på rutorna gjorde ljuset svagare, nästan grumligt. Det spelade ingen roll hur mycket solen utanför sken. Strålarna tog sig ändå aldrig riktigt in till dig. När vi öppnade din dörr ropade du hej och du kom alltid ihåg våra namn.

*

instämpling

*

För det mesta var du tyst. När du pratade lät det som att orden höll på att gå sönder. Nästan som en glasruta med sprickor överallt. Du hade svårt att få fram hela meningar. Det fanns en stor tavla i hallen. Den bestod av tre generationer. Din farfar, din pappa och du, målade i breda penseldrag. På bilden var du ett barn. Vi kunde inte känna igen ditt ansikte. Ramen var i guld, men av den gyllene färgen var bara flagor kvar. Under dem var det brunt. Trots att vi besökte dig flera gånger varje dag visste vi ganska lite om dig. En kväll började du skaka. Det såg ut som att en elektrisk stöt gick igenom din kropp, varje muskel spände sig växelvis. När skakningarna upphörde blev du slö i hela kroppen. Armarna hängde utanför rullstolen. Huvudet böjt ner mot bröstkorgen. Det kom lös avföring i blöjan som luktade i hela lägenheten.

*

kontoret är inget riktigt kontor

*

I början rasade din tillvaro samman under korta stunder. Det hände att du glömde underbyxor eller gick ut utan skor. När du insåg vad som hade hänt började du gråta. Du blev rädd, andetagen blev snabba och ytliga. Men sedan försvann tårarna och du började glömma saker utan att förstå att du glömde saker. I slutet levde du som i en egen värld, där minnen och verklighet blandades samman. Årtionden kom och gick. Du pratade ofta om din man som om han fortfarande var vid liv. En gång stod du vid spisen, du sade att det var bråttom att hinna klart med middagen, snart skulle han komma hem från jobbet. Du hade lagt smör och frysta köttbullar i en stekpanna. Men du lyckades inte få plattan varm. Ibland trodde du att vi var dina barn och det såg ofta ut som att du inte kände igen dina egna möbler. Du gick ofta runt i lägenheten med din rullator och tog små, nästan trippande steg. Trots att benen hela tiden rörde sig, förflyttades kroppen knappt framåt.

*

inga skrivbord
galler över fönstrena
ett rött nyckelskåp

*

De vita väggarna hade blivit gula av all cigarettrök. Du brukade säga att det behövde målas om. I köket hade du satt upp en handskriven lapp där det stod att du inte skulle röka mer än ett paket per dag. Bokstäverna var stora och såg barnsliga ut. När du hostade lät det som att du tappade andan och du blev röd i hela ansiktet.

*

adresserna

*

Du hade en radio i köket. Den var påslagen dygnet runt, alltid inställd på en frikyrklig kanal och lägenheten var fylld av religiösa budskap. Det var svårt att avgöra om du faktiskt lyssnade eller om rösterna bara var ett brus i bakgrunden som du hade vant dig vid. Du pratade aldrig med oss om din tro. När vi kom hem till dig brukade du sitta på en stol bredvid radion. Du var blind och den beviljade hjälpen räckte inte till. Vi kunde inte hjälpa dig. Du hade få möbler, men de stod ändå i vägen. Din kropp var full av blåmärken efter olika fall och på golvet låg det ofta urin och avföring.

*

arbetskläderna med företagets nya logga
en chef säger att det är bra reklam

*

beställ vi kommer med hjärta hem till dig här